Vattentätt säkerhetssystem för vattenverk

Det finns många sätt att hantera tillträdeskontroll i industrianläggningar som kraft- eller vattenverk. Elektromekaniska lås är en lösning.

Det finns lösningar i alla prisklasser – biometriska läsare (som läser av hand- eller fingeravtryck), iris-scanningsystem, smarta nycklar med inbyggda datorchips och till och med mobiltelefoner med SIM-kort som beviljar eller nekar åtkomst. Men trots alla nymodigheter används gamla hederliga hänglås fortfarande på många ställen.

Syftet med ett låssystem är inte bara att stoppa vandaler, inkräktare och terrorister, utan också att kontrollera eller förebygga internt sabotage och hindra medarbetare från att ta sig in på vissa områden, till exempel farliga zoner.

Kopparstölder på kraftverk är ett farligt brott som tenderar att bli allt vanligare i och med att priset på koppar stiger på världsmarknaden. Bara i somras drabbades exempelvis det kanadensiska energibolaget Hydro One av cirka 16 stölder i månaden.

– På industrianläggningar används ofta hänglås för att säkra ytterområden, manhål, schakt, verkstäder med mera och någon typ av kortsystem för att säkra kontorsdelarna, säger Jonathan Burke, marknadschef på Abloy i Storbritannien. Nyckelhanteringen på en industrianläggning med flera hundra anställda är ingen lätt uppgift. Men det finns lösningar som underlättar arbetet.

Burke berättar att en lösning är att implementera ett huvudnyckelsystem med begränsad behörighet för vissa nycklar. På så sätt kan till exempel rörmokaren få tillträde till ett rum och elektrikern till ett annat, medan säkerhetschefen har en huvudnyckel som kan öppna alla dörrar.

– Tidigare var det inte ovanligt att en säkerhetschef släpade omkring på en stor nyckelring med flera hundra olika nycklar. Nu räcker det i bästa fall med 10–12 stycken, säger Burke.

Men vad händer om en nyckel försvinner eller kopieras? Innebär det att man måste byta ut alla lås på hela anläggningen? Hur undviker man tailgating, det vill säga när en obehörig person smiter in genom en dörr som har öppnats av en behörig person? Vad gör man om det finns fler än en anläggning som ska säkras? Hur kan man hålla personalen borta från förbjudna områden?

Flexibel säkerhet

– Det kan bli väldigt dyrt att byta ut låsen, särskilt om det finns många dörrar. Med vår elektromekaniska lösning CLIQ Remote har vi startat en trend. Det är en lösning som fortfarande är relativt ny på marknaden, men som eliminerar många av dessa problem, säger Burke.

I juli 2011 sålde Abloy UK in CLIQ Remote till ett brittiskt vattenverk.

CLIQ Remote använder en webbaserad programvara som gör att vattenverkets operatörer och entreprenörer kan tilldelas nycklar som bara fungerar i vissa delar av huvudnyckelsystemet under en viss tidsperiod.

– På så sätt kan man ge hantverkare och andra entreprenörer tillträde till vissa delar av anläggningen under en begränsad tid. Det ger en ökad säkerhet, säger Burke.

Det finns också system som använder huvudnycklar med inbyggda chips för att frigöra specifika nycklar i ett skåp, så att användaren bara kan ta ut just den nyckel som han eller hon har behörighet att använda. De övriga nycklarna förblir fastlåsta i skåpet. Om en dörr har lämnats olåst eller om behörigheten för en nyckel har upphört att gälla skickas ett varningsmeddelande till administratören som en extra säkerhetsåtgärd.

Dessa system kan också byggas ut för att kontrollera åtkomsten till annan utrustning som behöver säkras, till exempel radioutrustning, datorer, vapen och till och med nyckelkort med magnetremsa som används av olika personer under en och samma dag.

Förhindrar tailgating

– Teknologin kan inte förändra den mänskliga naturen, men även om en obehörig person lyckas ta sig in så får han eller hon det svårt att ta sig ut igen tack vare dessa nya elektroniska nyckelsystem, säger Burke.

En annan fördel är att systemen kan spåra var, när och av vem en nyckel senast använts, något som numera är ett lagstadgat krav i USA.

Just nu pågår det i ett flertal länder olika försök för att ta reda på hur en företagsmobil utrustad med ett speciellt SIM-kort kan användas som magnet- eller chipkort i ett passersystem.

– Denna teknologi kanske blir verklighet först om tre till fyra år, men precis som banktjänster via mobiltelefon är det en trend som lovar gott inför framtiden, säger Burke.

Av Alexander Farnsworth