Smart design inom vården

Sjukhusdesign utvecklas i takt med nya framsteg inom teknologi och säkerhet.

Sjukhus är komplexa byggnader, med allmänna och privata utrymmen, patientrum och laboratorier, öppen- och slutenvård och så vidare. Vad kan man som arkitekt göra för att sjukhuspersonalen ska kunna ge sina patienter en så bra vård och omsorg som möjligt?

Först och främst måste man ta hänsyn till hur patienter, personal och material rör sig i byggnaden.

– Om du är arkitekt och ska rita ett sjukhus måste du först skapa flödesscheman. Du måste veta vilken typ av verksamhet som bedrivs, var den bedrivs och på vilket sätt, säger Sharon Woodworth, chefsarkitekt på Anshen + Allen i San Francisco, USA. Hon har över 20 års erfarenhet inom sjukvårdsarkitektur och har arbetat med projekt över hela världen, från Filippinerna till Storbritannien.

– Det är svårare än man kan tro att skapa ett optimalt flöde, säger Sharon. Man måste också tänka på att begränsa persontrafiken i högsäkerhetsområden.

– Dessa skyddade områden ska alltid vara uppbyggda som återvändsgränder, där ingen obehörig trafik får förekomma, säger hon. De ska enbart fungera som slutdestinationer och det ska helst finnas dubbla dörrar eller någon form av entréutrymme innan man kommer in på dessa avdelningar.

Koll på patienterna

Sjukhusdesign utvecklas i takt med teknologin, särskilt när det gäller slutenvård. Tidigare fanns det till exempel så kallade kontrollstationer lite här och var på ett sjukhus.

– Vårdpersonalen fungerade i princip som säkerhetsvakter, säger Sharon. Men rent tekniskt behövs det inte längre några kontrollstationer överhuvudtaget.

På amerikanska sjukhus har man nämligen börjat använda RFID-taggar (radio frequency identification) som sys in i patientkläderna och som sedan kan följas av vårdpersonalen via mobila enheter. På så sätt kan personalen hålla koll på var patienterna befinner sig och se om de behöver hjälp med något.
– Med hjälp av dessa sensorer kan personalen se vem som kommer in på avdelningen eller om någon ramlar ur sängen. Det ger en fullständig överblick, säger hon.

Något annat som kan påverka sjukhusets utformning är det faktum att olika patienter har olika behov.

Handtag utom räckhåll

På Royal Children’s Hospital i Melbourne, Australien, är det viktigt att personalen kan hålla koll på de unga patienterna.

– Eftersom våra patienter är barn behöver de tillsyn dygnet runt, säger David Lee, teknisk chef på sjukhuset. I det avseendet har de egentligen inget privatliv alls. Allt är av glas – både dörrar och fönster – så att personalen hela tiden ska kunna se patienterna.

På Royal Children’s Hospital är dörrhandtagen dessutom placerade ovanligt högt upp, så att barnen inte kan nå dem.

– Eftersom barn ofta är nyfikna och vill se sig om, är alla handtag på ytterdörrarna placerade på 1,3 eller 1,4 meters höjd, säger Lee. Enligt australiska byggnormer får dörrhandtag inte placeras högre än 1 meter, så sjukhuset fick ansöka om specialtillstånd. Av säkerhetsskäl får det dock bara finnas högt placerade handtag på dörrar som är övervakade dygnet runt.

En arkitekt som ska rita ett barnsjukhus måste också tänka på att barnen sällan är ensamma, berättar Sharon.

– Det är i själva verket en familjemiljö man skapar. Även om patienterna är tonåringar är deras familjer ofta hos dem, säger hon. Så det finns vissa saker man måste tänka på, till exempel att göra väntrum och andra utrymmen större än vanligt.

Enligt Sharon är det också viktigt att anpassa miljön efter människor med olika typer av funktionsnedsättningar. Och det gäller alla vårdmiljöer, vare sig det är ett barnsjukhus, en cancerklinik eller ett vanligt sjukhus.

Dörrar och dörröppningar vållar till exempel ofta huvudbry, både för patienter och arkitekter.

Slagdörrar med dörrplåtar underlättar för vårdpersonal som ska köra en patientsäng från operationssalen till uppvakningen. Automatiska slagdörrar med öppningsknappar på väggen är en annan lösning.

Men det är inte alltid så lätt för patienterna att öppna slagdörrar.
– Rullstolsburna patienter har kanske inte den styrka som krävs för att öppna en dörr, och även om de har det kan det vara svårt att ta sig förbi dörren med rullstolen, säger Sharon.

Därför använder arkitektbyrån Anshen + Allen ofta skjutdörrar i sina projekt.

Praktiska passerlösningar

Inom området ”beröringsfri” dörröppning har man kommit ännu längre. Sjukhuspersonal kan med hjälp av inbyggda RFID-taggar aktivera en sensor så att dörren öppnas utan att de behöver använda händerna överhuvudtaget.

– Det är väldigt praktiskt för patienter med nedsatt styrka i överkroppen, påpekar Sharon. Dessutom ger det en ökad säkerhet, eftersom de inbyggda passerkorten bara öppnar de dörrar som personen i fråga har behörighet till, vare sig det är en patient eller en sjukhusanställd.

När det gäller att skapa högsta möjliga effektivitet för personalen och därmed bästa möjliga vård för patienterna har Sharon en tumregel som hon alltid går efter.

– Det är en magisk känsla när man lyckas skapa en lösning som gör att vårdpersonalen inte behöver lämna patienten, vare sig det rör sig om öppen- eller slutenvård, en undersökningsbrits, en patientsäng eller ett operationsbord. Då gäller det att se till att allt finns nära till hands, till exempel med hjälp av ett genomräckningsskåp. Sjuksköterskan kan stanna hos patienten medan apotekspersonalen levererar läkemedlen till detta skåp.

– Allt sjuksköterskan sedan behöver göra är att vända sig om och ta ut medicinen, säger Sharon. Samma teknik kan användas på akutmottagningar och i operationssalar. Och det är i dessa banor vi arkitekter måste tänka när det gäller sjukhusdesign.

Hon säger avslutningsvis att en bra sjukvårdsarkitekt måste veta vad kunden vill ha.
– Man kan göra allt enligt konstens alla regler, men om lösningen inte uppfyller kundens behov så kommer verksamheten inte att kunna bedrivas på ett effektivt sätt. Och då blir det ändå inte bra i slutändan.

Av Rachel Sa