Skolorna kämpar mot fusket

Internet, trådlös kommunikation och mobilkameror har gjort det enklare för studenter att fuska. Skolorna använder allt mer avancerad teknologi för att förhindra fusket, men många experter anser att det är bättre att i stället främja den akademiska integriteten.

Inga tuggummin är tillåtna, eftersom tuggandet gör det svårare att med hjälp av övervakningskameror avgöra om personen i själva verket pratar i telefon med en ”medbrottsling” via handsfree. Datorerna är nedsänkta i bänkarna, så att man lätt ska kunna upptäcka eventuella försök att fotografera skärmen och vidarebefordra informationen.

Om en vakt tycker att någon uppträder misstänkt kopierar han den personens arbete på datorn samtidigt som han zoomar in honom eller henne med en kamera i taket. All information bränns sedan ner på en CD-skiva som bevismaterial.

Nej, det är inte CIA, utan ett tentamencenter på University of Central Florida. För att stoppa det utbredda fusket tar många skolor och universitet nu till kontroversiella metoder.

Ökat samarbete mellan studenter och lärare

Men övervakning och extrema åtgärder kanske inte är den bästa långsiktiga strategin för att få bukt med fuskandet, enligt Dr. Teresa Fishman, chef för International Center for Academic Integrity på Clemson University i South Carolina, USA.
– Det skapar ett ”vi och dom”-förhållande mellan studenter och lärare. Det är bättre om de känner att de är på samma sida och strävar efter samma mål.

Och även om skolorna använder allt mer avancerad teknologi för att förhindra fusket kommer de märka att studenterna ändå alltid ligger ett steg före, enligt Dr. Fishman.
– För varje nytt hinder du sätter upp hittar de alltid nya kryphål, säger hon.

Men visst förstår man att skolorna tar till dessa metoder, eftersom studier visar att fusk är ett problem som blir allt större. Tidigare i år gjorde Josephson Institute of Ethics en enkät bland 43 000 high school-elever över hela USA, där man kunde konstatera att fusket på skolorna ökar lavinartat. En majoritet av eleverna (59 procent) uppgav att de hade fuskat på ett prov under det senaste året och 34 procent hade gjort det mer än två gånger. En tredjedel av eleverna uppgav att de hade använt internet för att plagiera ett skolarbete.

Problemet är definitivt inte begränsat till amerikanska skolor. Överallt där det finns modern teknologi finns det också fuskare. Till och med på ett så anrikt lärosäte som Oxford University i England finns det anledning till oro. Tentamensvakterna Nick Bamforth och Colin Thompson berättade nyligen för tidningen The Telegraph om hur studenterna kopierar hela stycken från internet och från andra studenters arbeten och klistrar in i sina egna texter.

Enligt en rapport som publicerades tidigare i år anmäldes över 17 000 fuskincidenter på brittiska universitet under 2010, vilket är en ökning med 50 procent sedan 2006. Undersökningen omfattade över 80 olika universitet och visar att fusk förekommer i stor utsträckning över hela Storbritannien, där tusentals studenter varje år ertappas med att plagiera texter, köpa uppsatser på internet och försöka muta lärare.

Ökar fusket verkligen?

Dr. Fishman håller med om att fusk och plagiat är ett växande problem på skolor över hela världen, men hon är tveksam till om fusket verkligen ökar eller om problemet bara har blivit mer uppmärksammat.
– Det är precis som med fortkörning, ju fler poliskontroller desto fler åker fast. Men det behöver inte betyda att fartsyndarna har blivit fler, säger hon. Jag tror inte att fuskarna heller har blivit fler, utan vi har bara blivit bättre på att upptäcka dem.
Även om det finns olika teknologier för att förhindra fusket, så tycker Dr. Fishman att det finns andra sätt som är bättre på lång sikt.
– Det bästa sättet är att skapa en ökad akademisk integritet och försöka få studenterna att vilja lära sig mer. De pluggar inte på universitetet bara för att få ett betyg. Om de kommer till den insikten minskar risken för att de ska fuska.

Dr. Fishman menar att lärarens roll har förändrats, men utlärningsmetoderna har inte alltid anpassats i takt med utvecklingen i samhället.

– Tidigare sökte sig studenterna till universiteten för att det var där all kunskap fanns, i form av böcker och lärare. Nu finns det information överallt. Studenterna måste få lära sig att filtrera ut relevant information, säger hon. Det räcker inte med att läraren ställer frågor som studenterna kan googla upp svaret på utan att det krävs något ytterligare sammanhang.

Verktyg mot plagiat

Till och med företag som tjänar pengar på att hjälpa skolorna med fusket medger att förebyggande metoder kan vara att föredra.

Urkund är ett webbaserat system för plagiatkontroll som används av skolor över hela världen och som har utvecklats av det svenska företaget PrioInfo.
– Vårt system är i första hand ett verktyg för att förhindra plagiat, säger produktchefen Peter Witasp.

Urkund granskar inskickade studentarbeten, för närvarande cirka 10 000 dokument per dag, på flera olika språk. Systemet gör sedan en jämförande analys mot innehållet i ett stort antal källor och databaser – allt från internet till bibliotek och tidskrifter – för att se om det finns några likheter med studentens dokument och redan publicerade texter.

Witasp betonar vikten av att upptäcka fusket i ett tidigt skede.
– Genom att sätta dit en fuskare gör man faktiskt honom eller henne en tjänst i det långa loppet, säger han.

Fusk kan även förekomma vid identifieringen och verifieringen av studenter i samband med tentamen eller internetbaserade kurser. På de flesta universitet gör man i dag ID-kontroller i tentamensalarna. I och med att universiteten blir allt större och studenterna allt mer anonyma, kan det krävas mer avancerade teknologier, som exempelvis biometri, för att uppnå en tillförlitlig identifiering.

När studenterna skickar in skolarbeten via e-post används enbart e-postadresserna som identifieringsmedel, berättar Witasp.

– Men det är inte där problemet ligger, säger han. När studenterna arbetar hemma på egen hand måste man helt enkelt lita på att de verkligen gör det.