Säkerheten svår balansgång för museer
Offentliga byggnader som museer och bibliotek ska vara öppna och lättillgängliga för allmänheten samtidigt som de ska skydda ovärderliga föremål. Det är en svår balansgång som kräver rätt teknologi och utbildning.
På Walters Art Museum i Baltimore, USA, finns allt från grekiska och egyptiska konstskatter till mästerverk av europeiska och amerikanska konstnärer. Museet har cirka 180 000 besökare per år och har som policy att det ska vara så lättillgängligt som möjligt.
– Det handlar om att överleva, säger säkerhetschefen Chris Kunkel. Om museerna stänger ute allmänheten kommer vi inte att ha några museer kvar i framtiden.
Samtidigt medger han att det är en mycket svår uppgift att erbjuda denna öppenhet och samtidigt skydda de värdefulla samlingarna från stöld och skadegörelse.
– Intendenterna vill att besökarna ska få komma så nära konstföremålen som möjligt, men det gör mig bara nervös, säger Kunkel. Han föredrar att förvara de värdefulla objekten i låsta glasmontrar eller sätta upp avspärrningar som hindrar besökarna från att komma för nära.
Säkerhetsvalv
På Statens historiska museer i Stockholm har man en liknande situation. Här finns bland annat ett ”guldrum” med landets främsta guld- och silverskatter från förhistorisk tid till medeltiden. Rummet påminner om ett bankvalv och anlades i museets källarplan år 1994.
Man måste skydda dem mot stölder och temperaturförändringar – men man måste också visa upp dem. Med vårt guldrum har vi hittat en bra balans.
Innan dess hade det inträffat ett flertal guld- och silverstölder på svenska museer och Stefan Anderberg, säkerhetschef på Statens historiska museer, berättar att många museer därför valde att gömma undan värdefulla föremål i kassaskåp och källare.
– Men dessa konstskatter tillhör alla och ska inte låsas in eller gömmas undan, säger han. Man måste skydda dem mot stölder och temperaturförändringar – men man måste också visa upp dem. Med vårt guldrum har vi hittat en bra balans.
Statens historiska museer använder specialbyggda montrar med stålramar, säkerhetsglas och låssystem. Det finns dessutom ett elektroniskt larmsystem, dörrar med elektroniska högsäkerhetslås och övervakningskameror, men det viktigaste av allt är enligt Anderberg att man reagerar snabbt vid ett eventuellt larm.
– Ju snabbare vi reagerar när något inträffar, desto snabbare kan vi också vidta nödvändiga åtgärder.
Kunkel berättar att på Walters Art Museum har övervakningskameror integrerats i larmsystemet. På så sätt informeras personalen tidigt om eventuella incidenter och kan därmed reagera snabbare.
– När en rörelsesensor ger utslag, till exempel vid förändringar i pixeleringen om en staty flyttas, skickar programmet omedelbart ett larm till operatören i övervakningsrummet.
I alla rum där konst förvaras används, förutom larm och kameror, dessutom passerkontroll med kort och läsare som på elektronisk väg registrerar vilka personer som går in och ut. Kunkel säger att teknologin i mångt och mycket har påverkat museets säkerhetsarbete, särskilt i dessa tider med ekonomiska restriktioner och personalnedskärningar.
Vi behöver teknologi som gör det enklare för oss att göra vårt jobb med mindre personal och till en lägre kostnad, till exempel system som övervakar lokalerna eller ser till att temperatur och luftfuktighet hålls på rätt nivå i våra montrar.
– Vi tvingas förlita oss allt mer på våra övervakningssystem och se till att säkerhetspersonalen kan utnyttja tekniken på ett optimalt sätt. Vi behöver teknologi som gör det enklare för oss att göra vårt jobb med mindre personal och till en lägre kostnad, till exempel system som övervakar lokalerna eller ser till att temperatur och luftfuktighet hålls på rätt nivå i våra montrar.
Kunkel och Anderberg är eniga om att personalutbildning är en avgörande fråga om museerna ska kunna vara både lättillgängliga och säkra – och denna utbildning bör omfatta all personal.
Bättre service ger bättre säkerhet
När Walters Museum för några år sedan slopade entréavgiften ökade besökarantalet med 25 procent samtidigt som museet nådde ut till en bredare publik. Den förväntade ökningen av stölder och skadegörelse uteblev dock, vilket enligt Kunkel beror mycket på den ökade kunskapsnivån och medvetenheten hos personalen.
I och med den ökade öppenheten har man börjat fokusera mer på kundservice i utbildningen av säkerhetspersonal.
– Bara genom att uppmärksamma besökarna sänder man ut ett varmt och vänligt budskap samtidigt som man låter eventuella brottslingar veta att man har ögonen på dem, säger Kunkel.
– Vi övervakar personalen med hjälp av nyckelkort och övervakningskameror och när arbeten utförs på olika objekt ser vi till att både objektet och personen går att spåra, till en viss gräns.
Den mänskliga närvaron blir allt viktigare när dagens museer ställs inför nya utmaningar och problem, som exempelvis vandalism kopplad till ideologiska konflikter och politisk aktivism. Anderberg befarar en ökad organiserad brottslighet riktad mot museets personal och deras familjer, och på Statens historiska museer i Stockholm arbetar man för att förhindra detta. – Vi övervakar personalen med hjälp av nyckelkort och övervakningskameror och när arbeten utförs på olika objekt ser vi till att både objektet och personen går att spåra – till en viss gräns. Man kan inte ha kameror överallt.
Säkerhetskraven förändras hela tiden.
– Riskhantering blir en allt viktigare faktor, säger Kunkel, som har nästan 40 års erfarenhet av brottsbekämpning. Tidigare handlade det uteslutande om lås och larmsystem, men nu gäller det att göra en övergripande riskbedömning för att skydda personal, konstföremål, information, besökare och själva byggnaden. Kraven på säkerhet är högre i dag och våra finansiärer vill vara säkra på att vi tar väl hand om alla värdefulla objekt.
Av Cari Simmons