RFID har mycket i bagaget
De datoriserade bagagesystemen har under årens lopp inte framstått som speciellt effektiva. Enbart på amerikanska flygplatser försvinner omkring 3,5 miljoner resväskor varje år.
Streckkoderna och numren som sitter på väskorna är nödvändiga för att bagagehanteringssystemet på en flygplats ska kunna skicka dem till och från rätt flygplan. Automatiska läsare kan läsa av mer än 90 procent av alla väskor, men omkring tio procent av bagagelapparna är otydliga, skrynkliga eller skadade på annat sätt, och måste läsas av manuellt med samma typ av läsare som används i snabbköp.
Och det händer ofta att väskor kommer bort, vilket kostar resenärerna tid och flygbolagen flera hundra kronor per väska.
Enbart på amerikanska flygplatser försvinner omkring 3,5 miljoner väskor varje år, eller motsvarande sex väskor per tusen passagerare, enligt det amerikanska transportdepartementet.
Denvers internationella flygplats uppmärksammades när de 2005 skrotade ett datoriserat bagagehanteringssystem värt 230 miljoner dollar, efter tio år av mjukvaruproblem. Systemet omfattade såväl datorer som tusentals fjärrstyrda vagnar som kördes på en 35 km lång underjordisk bana.
RFID på gång
RFID-tekniken (radiofrekvensiell identifiering) har funnits i över 50 år, och lanseras som ett praktiskt alternativ för flygbolag och flygplatser.
Inga batterier krävs för RFID-chips, och de är så små (som en fjärdedels tumnagel) att de enkelt kan fästas på resväskorna. RFID-chips är passiva och överför bara data när de får förfrågan av en radiosändare.
Dessutom har de blivit betydligt billigare på senare år.
Hittills har den internationella flygplatsen McCarran i Las Vegas och Hong Kongs internationella flygplats satsat på RFID-system för bagagehantering,och RFID testas för fullt även på andra flygplatser. Det internationella lufttransportförbundet IATA försöker för närvarande få flygbolag och flygplatser att börja använda RFID-märkning för att kunna spara både tid och pengar.
– Med hjälp av RFID-taggar kan man förse väskorna med mer användbar information, säger Franz-Josef Herchenbach, tekniker och projektledare på Siemens kompetenscenter för flygplatser i tyska Fürth, till tidningen Design News. Centret är i princip en artificiell flygplats, där man testar nya teknologier – allt från incheckning via mobiltelefon till RFID-märkning.
Det finns dock vissa betänkligheter mot att använda RFID-teknik. IATA, som domineras av USA, måste få alla medlemsländer att acceptera en ny standard vilket ytterligare komplicerar saken. Enligt organisationen Coalition for Luggage Security undanröjer RFID i dagsläget varken problemet med bortkommet bagage eller löser frågan kring säkerhet som bör stå i fokus för alla diskussioner om bagagehantering.
– Man kan inte ändra en streckkod. Vill man uppdatera uppgifterna måste man skapa en ny etikett, säger Franz-Josef.
Systemet med streckkoder fungerar dock fortfarande ganska bra.
Snabbt och exakt
I teorin har bagagehanteringssystem med RFID-teknik en felprocent på endast 0,01 procent, eftersom det inte krävs någon siktlinje med en ”avläsande” maskin, exempelvis en streckkodsläsare. I praktiken är dock felprocenten betydligt högre.
De något billigare RFID-taggarna som flygbolagen skulle vara intresserade av kan inte avläsas genom metall eller vatten. Dessutom måste de passera framför läsaren.
– Och vi får inte glömma att även människor består av vatten, påpekar Pete Lowe, teknisk direktör för ASSA ABLOY Identification Technology Group (ITG).
En lösning på grundproblemet? Med RFID-metoden kan man antingen scanna en väska åt gången eller en stor grupp med väskor samtidigt, till exempel 300 väskor som är på väg till Tokyo.
Men när saker inte går som planerat, till exempel om en passagerare inte går ombord på planet och vill ha tillbaka sin resväska, visar sig RFID-teknikens begränsningar. Enligt Lowe kan man hitta resväskan lika snabbt med en streckkodsläsare – om inte snabbare.
En RFID-tagg kan innehålla information om väskans ägare, flygbolaget, flightnumret, avgångstiden och resmålet. Dessutom kan taggarna ”prata” med ett nätverkssystem och uppdateras med relevant information.
Eftersom man förutom att läsa av taggarna även kan lägga in ny information i dem, kan de uppdateras, till exempel om en passagerares flygning eller säkerhetsstatus har ändrats.
Diskussionerna mellan RFIDs förespråkare och motståndare fortsätter.
– RFID-tekniken innebär inte någon garanti för att bagaget alltid kommer fram. Bagagehanteringen kommer fortfarande till större delen att skötas manuellt. Kostnaden för ett RFID-system är hög i relation till vilka problem det avhjälper. Det viktiga är att lösa grundproblemet. Att veta var det bortkomna bagaget har tagit vägen ger ingen tröst åt den som står vid bandet utan sina väskor, säger Richard A. Altomare, VD för Universal Express.
* Anger obligatoriskt fält