Lukten avslöjar vem du är
Tänk dig ett scenario där polisen ringar in en misstänkt person som står i boardingkön och ska flyga över Atlanten. Han har på sig en huvtröja, stora solglasögon och tjocka handskar. Innan han vet ordet av har polisen skannat de otäckta delarna av hans ansikte med en övervakningskamera. De har lyckats fånga upp hans unika kroppslukt när han passerade en dold sensor vid boardingdisken och de har lyssnat av hans hjärtrytm i smyg när han lutade sig mot ett metallräcke.
Med hjälp av denna information vet polisen redan vem han är – de vet att han är efterlyst i tre länder och de vet han han snart kommer att ljuga om sin identitet.
Tack vare biometrisk forskning som just nu pågår i laboratorier över hela världen kan denna typ av identifiering faktiskt bli verklighet inom några årtionden.
Större delen av dagens forskning görs inom områden som traditionella fingeravtryck och iris- och ansiktsigenkänning, men en del forskare studerar faktorer som kroppens elektriska laddning, kroppslukt och till och med skelettskanning för att hitta nya och bättre metoder att identifiera och skaffa information om människor.
– Marknaden för biometri är väldigt het, och det gör att många vill satsa på detta område för att hitta nya identifieringsmetoder, säger Anil Jain, som är en framstående professor inom datavetenskap på Michigan State University och chef för Biometrics Research Group.
Fingeravtryck är redan en väletablerad och tillförlitlig metod som har använts inom kriminalteknologin i över hundra år för att identifiera människor.
– Iris- och ansiktsigenkänning är två metoder som börjar nå samma grad av pålitlighet och acceptans, säger Zack Martin, redaktör för Regarding ID, en branschtidning om identifiering och biometri med bas i Tallahassee, Florida, USA.
Men trots dagens gigantiska fingeravtrycksdatabaser och de snabba framstegen inom iris- och ansiktsigenkänning vill forskarna fortsätta att utveckla biometrins olika användningsområden och metoder.
En anledning till att det är så populärt att forska inom nya biometriska områden är att dagens teknologi är begränsad när det gäller att på avstånd bevaka människor som inte vill samarbeta, säger Arun Ross, docent i data- och elektroteknik på West Virginia University.
På det amerikanska departementet för inrikes säkerhet (DHS) hoppas man att man snart ska kunna lukta sig till sanningen – bokstavlig talat – för att kunna identifiera misstänkta personer, som i exemplet på flygplatsen.
Säkerhetstjänstemännen på DHS hoppas att biometriska signaturer i varje persons unika kroppslukt ska kunna ge information om personens anlag och till och med avslöja om han eller hon ljuger. Detta skulle vara särskilt användbart vid säkerhetskontroller och förhör, om det visar sig vara praktiskt genomförbart att utveckla dolda luktdetektorer som läser av förbipasserande personer utan att de vet om det.
En del forskare tror att luktigenkänning till och med skulle kunna utvecklas till en metod för att identifiera specifika individer.
Andra forskare studerar kroppens inre för att hitta nya och bättre identifieringsmetoder. En forskningsgren inriktar sig på kroppens elektrokardiogram (EKG). Forskarna hoppas att man i framtiden ska kunna använda varje människas unika hjärtrytm och EKG-mönster för att identifiera personer på ett tillförlitligt sätt utan att det inkräktar på den personliga integriteten.
Skelettskanning är en annan invärtes identifieringsmetod som verkar lovande.
På samma sätt som fingeravtryck visar unika mönster på fingrarna, bygger skelettskanning på en akustisk skanning av ett visst ben, till exempel en tumme. Sensorer läser av bentätheten och andra identifierbara egenskaper och skapar en mall som kan användas som tillförlitlig identifieringsmarkör.
Dessa nya forskningsrön verkar kanske lite skumma, men Zack säger att de påminner honom om en annan teknologi som till en början hade svårt att vinna acceptans, nämligen avläsning av handflatans blodådror.
Vid denna typ av skanning läser man av det unika mönster av blodådror som finns i varje persons handflata. Och även om metoden inte är lika vanlig som fingeravtryck, berättar Zack att den nu används i uttagsautomater i Asien och Brasilien samt av ett flertal amerikanska leverantörer av sjukvårdskort.
Men innan det börjar strömma in beställningar på nya biometriska apparater, som till exempel bentäthetsmätare, borde man kanske stanna upp och utvärdera teknologin ur ett affärsmässigt perspektiv. För även om den nya teknologin fungerar, så skulle den inte vara praktiskt genomförbar om läsarna är blir dyra och svårhanterliga eller inkräktar för mycket på den personliga integriteten.
– Om det inte finns någon affärsmodell, så kommer metoden inte heller att slå igenom kommersiellt, säger Anil.
Men det betyder inte att de nya teknologierna inte behövs.
– Ju mer vi kommunicerar med andra människor via Internet, desto viktigare blir det med pålitlig och säker identifiering, säger Arun. Vi måste hela tiden fortsätta att vidareutveckla befintliga teknologier.
Av Michael Giusti
* Anger obligatoriskt fält