Konstskatter i säkert förvar
År 2004 tog sig maskerade och beväpnade män in på Munchmuseet i Oslo och stal två mästerverk – Skriet och Madonnan – mitt framför ögonen på chockade museibesökare. Konstmuseet höll stängt under nästan ett år efter den allvarliga händelsen för att modernisera säkerhetssystemet.
Det är en svår uppgift för museer och konstgallerier att skydda ovärderliga föremål. – Samtidigt som man ska göra dem tillgängliga för mängder av besökare måste man kunna garantera deras säkerhet, säger Ton Cremers som under 15 år var säkerhetschef på Amsterdams Rijksmuseum.
– En privat samlare av värdefulla kulturföremål kan välja att förvara dem i ett säkerhetsvalv, han behöver inte avslöja för någon att de är i hans ägo och framförallt är det inga främmande personer som kommer för att titta på samlingarna, säger han. För museer är det precis tvärtom. Syftet med ett museum är inte att hålla dörrarna stängda
– samlingarna ska visas upp för allmänheten på ett ansvarsfullt sätt.
Taket en känslig zon
Ett larmsystem måste täcka byggnadens yttre skal, dvs. dörrar och fönster på alla våningar. Det har visat sig att femtio procent av alla stölder äger rum på de övre våningarna. Tjuvar har till och med tagit sig in genom taket på museer. Cremers påpekar att man inte bara ska satsa på rörelsedetektion inuti byggnaden.
– Det bästa är att inrätta ett system som avslöjar inkräktare när de närmar sig byggnaden, om den yttre miljön tillåter detta. Sätt upp kameror med rörelsedetektion eller infraröd detektion, eller installera ett lasersystem som hela tiden avsöker området kring byggnaden.
Cremers poängterar att system av det slaget kräver ett omfattande underhåll, eftersom kameror och avsökningsenheter måste rengöras regelbundet för att förhindra falska larm.
Installationen av säkerhetssystem kompliceras av det faktum att museer ofta ligger i historiska byggnader. Om man på grund av fastighetens förutsättningar inte kan använda den senaste högteknologiska utrustningen måste säkerhetskraven inomhus uppfyllas genom stöldsäkra avdelningar.
– Det krävs kreativa och skräddarsydda lösningar, framhåller Cremers.
Säkerhetsplaneringen ska också omfatta hur och var olika föremål ställs ut i museet. De värdefullaste föremålen ska aldrig placeras nära byggnadens ytterväggar – den läxan lärde sig Kunsthistorisches Museum i Wien när det berömda saltkaret av Cellini stals för några år sedan. Det tog bara 58 sekunder för tjuvarna att stjäla den dyrbara bordsskulpturen, värderad till 30 miljoner euro. Byggnadsställningar var uppresta runt museet vid tillfället, och tjuven klättrade upp på en byggnadsställning, krossade en ruta och glasmontern runt pjäsen.
– Larmsystemet var kopplat till fönstren, men det finns ingen larmorganisation som är så snabb att den kan förhindra en stöld som tar mindre än en minut, påpekar Cremers.
Redundansprincipen
Händelsen riktade strålkastarna på ett problem som många museer delar enligt Cremers. Man förlitar sig nästan uteslutande på elektroniska larmsystem.
– Larmsystemen är endast effektiva om det finns rutiner och en organisation bakom dem. Säkerheten ska alltid garanteras enligt redundansprincipen. Om en tjuv lyckas kringgå någon av säkerhetsåtgärderna ska de övriga åtgärderna ändå utgöra ett fullgott skydd.
Samma redundanstänkande krävs kring säkerheten under öppettiderna, menar Cremers.
– Stöldskyddade montrar och säkra upphängningssystem för tavlor räcker inte långt om de inte kompletteras med elektroniska larm, och vice versa.
Cremers ser redundanstänkande och integrerade lösningar som svaret på hur museernas säkerhet ska garanteras. För det första måste man gå igenom organisationen enligt en checklista som omfattar vakter, besöksregler, kontroller vid entrén, larmorganisation, planer över utställningarna och hur besökarna lotsas genom museet. Besökarna kan guidas genom en utställning längs en särskild rutt. Det ger besökaren en rikare upplevelse samtidigt som man hindrar tjuvar från att ta föremål och snabbt försvinna.
En komplett säkerhetsöversyn omfattar också infrastrukturen i form av dörrar, lås, avspärrningar, dörreglar, stöldskyddade montrar och upphängningssystem. Till dessa kommer elektroniska lösningar som rörelsedetektorer, infraröda system, ljudlarm, kameraövervakning (CCTV) samt RFID-lösningar (Radio Frequency Identification). Det sistnämnda innebär att man fäster taggar på konstverket så att man kan lokalisera det om det stjäls.
Insiderbrott
Enligt Cremers är kameraövervakning ett effektivt sätt att skrämma bort eventuella tjuvar.
– Alla museer bör ha kameror och monitorer vid entréerna som filmar besökare och personal när de anländer till byggnaden och när de lämnar den. Man ska tydligt se sin bild i monitorn när man går in och ut. Tjuvar rekognoserar ofta platsen för det planerade brottet. Om de inser att de har blivit filmade kan det avskräcka dem från att gå vidare med planerna.
Enligt statistik från FBI har upphovsmännen bakom mellan 70 och 80 procent av alla uppklarade stölder fått hjälp av någon som arbetar på brottsplatsen. Cremers sätter fingret på ett ofta förbisett faktum:
– Jag har arbetat med riskhantering på över hundra museer under de senaste tio åren, och blir alltid lika förvånad över hur lätt man tar på frågan om de anställdas medverkan till brott.
Museer och konstgallerier måste också vara förberedda på faran med väpnade rån, som har ökat under det senaste decenniet. Cremers menar dock att man kan vidta åtgärder att förhindra den typen av brott.
– Säkerhetsgrindar vid entréerna, fasta rutter, kameraövervakning, montrar och glasskydd över tavlorna som gör dem tunga och svårhanterliga är några av de metoder man kan tillämpa för att hantera det ökande våldet, säger han.
Vad hände med Munchmålningarna till slut? De återfanns och lämnades tillbaka till museet 2006. Munchmuseet kan nu ståta med ett säkerhetssystem som omfattar röntgenstråleavsökare, metalldetektorer och säkerhetsgrindar som besökarna måste passera genom.
– Alla våra tavlor skyddas i dag av säkerhetsglas och är ordentligt fastgjorda i väggarna. Dessutom har vi naturligtvis vakter och extra övervakning”, säger museets marknadschef Jorun Christoffersen till CNN. Vi anser att målningarna nu är tillräckligt skyddade för att kunna ställas ut.
* Anger obligatoriskt fält