Kinect banar väg för biometri

Xbox nya spelkontroll Kinect, som använder ansiktsigenkänning och infraröda sensorer, erbjuder ett helt nytt sätt att spela. Kinect kan bana väg för en mer utbredd användning av biometri i hemmet.

Tack vare Kinect kan din Xbox nu känna igen dig när du ställer dig framför TV:n, utan att du behöver ange användarnamn och lösenord.

Kinect är en ny kontroll till Microsofts spelkonsol Xbox 360. Med hjälp av en RGB-kamera, en IR-baserad djupsensor och flera mikrofoner fungerar Kinect som en trådlös ”fjärrkontroll” för Xbox-spel. Den omvandlar spelarens verkliga rörelser till rörelser på TV-skärmen. Hittills har Microsoft sålt över 2,5 miljoner Kinect-enheter.

Men Kinect är mer än bara en spelkontroll. Denna innovation kan vara början till en mer utbredd användning av biometri i miljontals hem över hela världen.

Kinect använder kameran och den infraröda sensorn för att skapa en bild av spelarnas kroppar och ansikten. Med hjälp av ansiktsigenkänning kan användarna logga in automatiskt på sina Xbox Live-konton, eftersom Kinect kan skilja på de olika familjemedlemmarna.

– Biometri är ett nytt område inom TV-spelsbranschen, berättar David Myers. Han är professor på School of Mass Communication vid Loyola University New Orleans och har skrivit boken The Nature of Computer Games.

Han säger att Kinect är den första och enda spelkontrollen som använder biometri och menar att det finns två anledningar till att det inte finns fler liknande spelkontroller.

– Folk är i allmänhet väldigt skeptiska till allt som har med identifiering och spårning att göra. Många är till exempel rädda för att få sina identiteter kapade och ogillar användningen av cookies. Den andra förklaringen är snarare kopplad till själva spelandet, nämligen det faktum att många spelare vill vara anonyma.

En av de första artiklarna som Myers publicerade hette ”Anonymity is Part of the Magic” och han tror att anonymiteten fortfarande är en viktig fråga för många spelare.

– Teknologi som avslöjar spelarnas verkliga identiteter (till exempel via webbkameror, biometri eller DNA-prov) har svårt att vinna acceptans, både av rättsliga och personliga skäl, säger han.

Kinect nådde emellertid höga försäljningssiffror under julhandeln och visar inga som helst tecken på att minska i popularitet.

Ian Pearson, framtidsforskare på det schweiziska bolaget Futurizon, tror inte att allmänheten kommer att misstro biometrisk identifiering så länge ”insatsen” är relativt låg.

– När det gäller TV-spel riskerar du bara ditt rykte, men om ditt bankkonto står på spel är det en annan sak, säger Pearson. Det är när man kommer in på andra områden än TV-spel som biometrisk identifiering kan upplevas som känsligt. Det är troligt att teknologin kommer att börja användas inom andra områden, som shopping eller sociala nätverk, och då är det möjligt att allmänheten drar öronen åt sig.

– Om man istället lanserar teknologin i en belöningsbaserad miljö med låg risk, med många unga användare och hög grad av interaktion, kan man uppnå en bredare acceptans inom områden som tidigare varit helt otänkbara, säger Myers. Det kan bidra till att allmänheten blir positivt inställd till biometri inom andra applikationer.

Dustin Best, seniorkonsult på International Biometric Group i New York, säger att om man vill uppnå ökad acceptans är det är viktigt att biometri implementeras på ett transparent sätt som ökar spelupplevelsen.

– Om biometri slår igenom på bred front inom TV-spelsbranschen är det mycket möjligt att acceptansen kommer att öka inom andra områden, säger han.

Melanie Ziems, en collegestudent från Houston, Texas, testade nyligen Kinect för första gången tillsammans med sin pojkvän och blev positivt överraskad.

– Det var inte så läskigt som jag trodde det skulle vara, säger hon.

Det var egentligen bara en sak som hon tyckte var lite märklig: när de skulle spela för andra gången blandade systemet ihop henne och pojkvännen, trots att de är mycket olika till utseendet.

– Vi är inte alls lika varandra, säger hon.

Ändå skulle hon kunna tänka sig att använda biometri inom andra områden i framtiden. Och om fler resonerar som Melanie Ziems är det inte omöjligt att biometri börjar användas inom andra applikationer i hemmet inom den närmaste framtiden, menar Best.

– Teknologin skulle kunna användas till att styra TV- och stereoutrustning, rumstemperatur, belysning och andra funktioner, säger han.

Myers tror dessutom att biometri med fördel skulle kunna användas inom den akademiska världen, till exempel för att identifiera studenter vid webbtentor.

Men Pearson tror att misstron mot biometri kommer att innebära att teknologin får svårt att slå igenom den närmsta framtiden inom mer säkerhetskänsliga områden, exempelvis vid banktransaktioner.

– Allmänheten skulle protestera direkt om man försökte införa biometri i sådana system, säger han.