Internet of Things

”Internet of Things” är här och får allt mer uppmärksamhet, även om teknologin där föremål skickar information till varandra över nätet fortfarande är i sin linda.

Internet of things kallas trådlösa nätverk som länkar samman vardagliga föremål, så att exempelvis byggnader, instrument och maskiner kan kommunicera. Det är en teknologi som inte lämnar någon oberörd – vissa tycker att det är spännande medan andra tycker att det är oroväckande. Vad man än tycker så verkar Internet of Things vara här för att stanna.

– Utvecklingen går väldigt snabbt, säger Adam Dunkels, forskare på SICS (Swedish Institute of Computer Science) i Kista. För tio år sedan var det mycket snack om smarta hus och så vidare. Då hade alla tillverkare sina egna teknologier och om man köpte ett system gick det inte att ansluta komponenter från någon annan tillverkare. I dag är marknaden mycket mer flexibel tack vare standardisering och IP-protokoll.

Adam Dunkels har uppfunnit små IP-protokoll som endast använder 100 bytes RAM-minne och därmed kan användas i mikroprocessorer. Och 2010 skapade en grupp inom IETF (Internet Engineering Task Force) den första IP-standarden för dataöverföring i sensornätverk med trådlös eller kabelansluten uppkoppling.

Internet of Things är nätverk som ska kunna drivas på låg effekt, låg hastighet och via instabila anslutningar och som dessutom behöver fungera i tuffa eller oförutsägbara miljöer . Annars skulle det inte vara möjligt att skicka ut information i både tätbefolkade och obeboeliga områden.

Branschdriven utveckling

Det finska bolaget Wärtsilä lanserade nyligen en applikation som övervakar propellrarna på fartyg och skickar information om oregelbundna vibrationer till serviceavdelningen. På så sätt kan man planera underhåll i förväg, och spara pengar. Wärtsilä samlar också in mängder av data för att kunna utveckla nya propellrar i framtiden.

Enligt Dunkels är utvecklingen till stor del branschdriven.

– Ett exempel är intelligenta elnät med fjärravlästa mätare. Det är ingenting som man ser eller tänker på som konsument, och det är inte heller meningen, säger han.

– Ett annat exempel är stadsplanering. I länder som Kina pågår det en massiv migration från landsbygden till städerna, och då krävs det en smart stadsplanering för att allt ska fungera på ett effektivt sätt.

I San Francisco har man grävt ner mikroprocessorer i marken. På så sätt kan bilister få olika typer av information via sina gps:er, till exempel information om var det finns lediga parkeringsplatser.

Dunkels säger att det är mycket tack vare iPhone som den här revolutionen har blivit möjlig.

– Apple har förändrat allt, både koncept och teknologi. Det som tidigare var svårt och dyrt är nu enkelt och billigt, säger han.

Internet of Things kommer så småningom att växa sig mycket större än vårt ”vanliga” Internet. Internet används av två miljarder människor, men antalet saker som är kopplade till varandra kan redan ha överstigit den siffran. En del experter, som Ciscos framtidsforskare Dave Evans, tror att över en biljon föremål kan komma att vara anslutna till detta nätverk i framtiden. Telekomjätten Ericsson uppskattar att 50 miljarder föremål kommer att vara anslutna år 2020.

Vad är då baksidan med denna teknologi? Mardrömsscenariot skulle vara en värld med sårbara system, där Storebror följer varje steg du tar. En värld där hackare orsakar trafikstörningar och kaos – och öppnar dörrar som ska vara stängda.

Smartare åtkomstkontroll

– Säkerhetsindustrin har kommit en bra bit på vägen, men det finns förstås risker, säger Dunkels. Metainformation kan läcka ut. Även om informationen är krypterad är bara vetskapen om att något kommuniceras – till exempel larminformation – alltid intressant för någon.

Enligt Dunkels kan man skapa mindre sårbara system genom att göra varje del i t.ex. passersystem lite smartare, så att all information inte finns på servrarna utan också vid dörren. Och även om det går att mixtra med frekvenserna, så finns det alltid sätt att förhindra det också.

– Internet of Things är inte detsamma som Internet. Alla enheter och system kommer inte att anslutas till det öppna nätverket, utan till mindre, privata nätverk. Och informationen i de privata nätverken kan krypteras för att skapa en tillräckligt hög säkerhetsnivå, säger han.

– Men om man lyckas ta sig in i dessa nätverk är det förstås lättare att ställa till med problem, tillägger han.

Det finns, och har alltid funnits, ett behov av att skapa balans mellan öppenhet, värde och risk. Ibland är det inte den senaste teknologin som är den säkraste och den mest pålitliga, säger Dunkels och tar som exempel ett strömavbrott i Stockholm för en tid sedan. Då gick det inte att ringa med nya, trådlösa telefoner, men de gamla fasta telefonerna fungerade utmärkt.

– Eller för att ta ett annat exempel så har jag en vanlig ASSA-nyckel till mitt hus, men jag har ingen aning om hur många kopior det finns. Om jag hade en annan slags nyckel, en nätverksnyckel, skulle den inte gå att kopiera. Vi måste bara bestämma oss för om de praktiska fördelarna väger upp riskerna, säger han.

Av Risto Pakarinen