Inte utan mitt magnetkort
Magnetkortet har i många år använts flitigt inom universitetsvärlden och dess popularitet visar inga tecken på att mattas av. Men på sikt verkar ett teknologiskifte trots allt vara oundvikligt, till följd av yttre påverkan.
Smarta kort används redan inom en del områden, som exempelvis vård- och banksektorn. Men inom universitetsvärlden finns det fortfarande ett märkbart motstånd. Trots att denna teknologi har många viktiga fördelar, bland annat högre säkerhet och flexibilitet, ställer sig många universitet tveksamma till att byta ut sina gamla hederliga nycklar och magnetkort.
På North Georgia College and State University i USA används fortfarande vanliga nycklar i omkring 70 procent av klassrummen. Denna siffra kommer dock att sjunka till 40 procent nästa år, då lokalerna ska renoveras och ett elektroniskt passersystem ska installeras.
– Målet är att ge studenterna ökad tillgång till klassrummen efter lektionstid och erbjuda en högre säkerhetsnivå, säger Jeff Grizzle, ansvarig för universitetets elektroniska passer- och CCTV-system.
Men nymodigheter som smarta kort är inget som de tänker satsa på. De gamla hederliga magnetkorten, som lanserades av IBM redan på 1960-talet, är fortfarande universitetets förstahandsval när det gäller passerkort.
– Studenterna vet inte vad det är för skillnad mellan magnetkort och smarta kort, säger Grizzle. Och så länge de inte är intresserade av att ha en massa extra information i sina kort ser vi ingen anledning till att börja använda smarta kort. Han tillägger att ett smart kort kostar ungefär dubbelt så mycket som ett magnetkort och att ett byte inte är motiverat på grund av det höga priset.
Många användare
Studenter och personal på Valdosta State, ett annat universitet i Georgia, har använt magnetkort sedan 1992. Under den här tiden har man visserligen bytt från offline- till onlinesystem, men i övrigt är det inte mycket som har förändrats, enligt Craig Williams, chef för nyckelkontroll och säkerhetssystem.
– Diskussionen om att byta till smarta kort kom upp för ett tag sedan, men intresset från studentrådet var inte tillräckligt stort, säger Williams. Magnetkorten är smidiga. Vi använder dem till allt från kontodebitering till sportevenemang.
Magnetkort kan även användas som ID-kort och för att betala för mat, kopiering, biblioteksavgifter och andra tjänster, både på och utanför universitetet.
Valdosta State har 13 500 studenter och över 4 000 anställda, så det skulle bli både dyrt och tidskrävande att byta ut alla kort och kortläsare enligt Williams.
– Jag tror att det är den främsta orsaken till att många universitet inte riktigt hänger med i utvecklingen. Vi har så många användare.
Men Craig Williams ställer sig inte helt avvisande till en kombination av magnetkort och smarta kort.
– Smarta kort skulle kunna vara ett alternativ om vi till exempel inledde ett samarbete med en bank, så att korten kan användas även utanför universitetet. Men i nuläget finns det ingenting som talar för att vi skulle börja använda smarta kort i stället för magnetkort.
Tillräckligt stora fördelar
För University of Pittsburgh, som 2009 påbörjade arbetet med att byta från magnetkort till smarta kort, var det yttre faktorer som drev på processen.
Tack vare ett avtal med bolaget Port Authority of Allegheny Country, som samordnar kollektivtrafiken i Pittsburgh, får studenter och personal åka gratis med sina universitetskort.
– För att kunna använda korten i Port Authoritys nya system var vi tvungna att byta teknologi, säger Jim Earle, biträdande vicerektor för ekonomi. Det hade vi aldrig gjort annars.
I kollektivbolagets nya system används nämligen smartkortsläsare.
– De flesta säkerhetschefer är nöjda med sina magnetkortssystem och vill inte lägga en massa pengar på att byta kort och infrastruktur, fortsätter Earle. För att inte tala om den tid det tar att utfärda nya kort och den frustration som skulle uppstå bland personal och studenter om de tvingas köa för att kvittera ut sina nya kort.
University of Pittsburgh utfärdade nyligen 40 000 nya kort, men arbetet med infrastrukturen återstår fortfarande.
– Vi har 484 magnetläsare, så även om det går framåt kommer det att ta ett bra tag innan allt är klart, säger Jessica Larson, chef för servicecentralen Panther Central på University of Pittsburgh.
Men hon tillägger att fördelen med gratis kollektivtrafik var tillräckligt stor för att motivera ett teknologiskifte.
– Fördelarna eller kostnadsbesparingarna måste vara påtagliga för att det ska vara mödan värt. Om det fanns större möjligheter att spara pengar eller dra nytta av andra fördelar skulle nog fler byta system.
Många universitet verkar dock tveksamma till att byta teknologi. Men samtidigt inser allt fler att de förr eller senare inte kommer att ha något val.
– Om 20 år kommer det antagligen inte att finnas några magnetkort, säger Craig Williams, och menar att universiteten så småningom kommer att tvingas med i utvecklingen.
– Tids nog kommer vi bli tvungna att börja använda biometri eller någon annan smartkortsteknologi, men de närmaste 5–10 åren kommer vi att fortsätta använda magnetkort i nästan 80 procent av våra dörrar.
Av Cari Simmons