Högteknologisk hemvård

En åldrande befolkning som väljer att bo kvar hemma genererar nya lösningar och teknologier. Bara i USA kommer marknaden för teknologier som hjälper äldre att bo kvar hemma att uppgå till 20 miljarder dollar 2020, enligt marknadsundersöknings-organisationen Aging in Place Technology Watch.

Efterkrigstidens stora barnkullar uppnår nu pensionsåldern samtidigt som vi människor i allmänhet lever allt längre. Detta leder till befolkningsförändringar i många delar av världen.

De flesta äldre människor vill bo kvar hemma så länge som möjligt, vilket bekräftas av en studie gjord av den amerikanska pensionärsföreningen AARP (American Association of Retired Persons): 80 procent av amerikanerna över 45 år säger att de vill bo kvar hemma även om de behöver hjälp.

Eftersom sjukvården redan står under hårt tryck vill myndigheterna hellre uppmuntra till hemvård än att investera i fler kostsamma vårdinrättningar. Men då krävs det investeringar i hjälpmedel, teknologi och inredningsdetaljer som underlättar för vårdtagarna och deras vårdgivare.

Denna hemvårdstrend sätter en press på byggföretag och inredningsarkitekter att utrusta bostäder med olika funktioner som underlättar för de äldre.
– Många bor i hem som inte är byggda för att åldras i, säger John Migliaccio, chef för forskning och gerontologi på Metlife Mature Market Institute. De bor i hem som är anpassade för barnfamiljer och det är ett problem. Bostäderna har helt enkelt inte anpassats efter de förändrade behoven.

Migliaccio ser en ökad acceptans bland byggföretag och inredningsarkitekter när det gäller universell design som garanterar minimal fysisk ansträngning och enkel och obehindrad passage, vilket gör det möjligt för människor att anpassa hemmet allt eftersom de blir äldre. Tröskelfria duschar, vägghandtag, lättillgängliga entréer och dörrtrycken i stället för dörrvred är exempel på inredningsmässiga anpassningar som underlättar för äldre människor.

– Kroniska sjukdomar som artrit är vanligare bland äldre människor, och dörrtrycken eller nyckellösa entréer gör det enklare att förflytta sig från rum till rum, påpekar Migliaccio. Passerkort och entréövervakning används numera inte bara i offentliga och kommersiella byggnader utan även i privatbostäder, vilket gör det enklare för vårdpersonalen att ta sig in hos sina vårdtagare. Äldreanpassade inredningsdetaljer är ofta praktiska för alla människor, oavsett ålder.

En enkät som Metlife genomförde 2009 bland konsumenter över 55 år visade att 83 procent av de svarande tyckte att den viktigaste funktionen i hemmet var höghastighetsinternet. Hemsäkerhet kom på andra plats med 55 procent av rösterna.

– Porttelefoner, hemautomation och entréövervakning är bara några exempel på säkerhetsteknologier som folk känner till, och det råder stor efterfrågan på denna typ av lösningar, säger Migliaccio. Många äldre ställer sig positiva till ny teknik.

Höghastighetsinternet är en förutsättning för att installera teletjänster för hälso- och sjukvård, där läkare och sjuksköterskor med hjälp av fjärrövervakning kan hålla koll på patienternas blodtryck, puls eller medicinering. ”Intelligenta hem” är en viktig teknologi som bidrar till att skapa säkerhet, trygghet och komfort i hemmet, och även här krävs tillgång till internet. Fönster, lås och belysning kan regleras automatiskt eller via fjärrstyrning för att underlätta för personer med begränsad rörelseförmåga.

Denna typ av lösningar kräver dock en kontinuerlig energiförsörjning och Migliaccio konstaterar att det blir allt viktigare, i synnerhet för äldre människor, att ha en reservströmkälla i hemmet.

Linear är ett företag som tillverkar hemsäkerhetslösningar för äldre, till exempel trygghetslarmet PERS (Personal Emergency Reporting Systems). Genom att trycka på en knapp på en sändare som sitter i ett halssmycke eller armband kan användaren få direktkontakt med larmcentralen.

Chuck Stevens, chef för sjukvårdssegmentet på Linear, säger att försäljningen av dessa trygghetslarm ökar för varje år. Bolaget har planer på att lägga till förutsägande och analytiska funktioner i PERS, så att sjuksköterskor och läkare på distans kan få information om patienternas puls, andning, blodtryck och blodsocker samt övrig information som kan användas för diagnostiska ändamål.

Passiva larm, som Linears Passive Infrared Detector, kan hjälpa till att förutsäga användarens handlingar med hjälp av rörelsedetektorer. Stevens förklarar:
– De infraröda sensorerna registrerar personens rörelsemönster, och dessa dagliga vanor kan slås samman under en viss tid och sedan användas för att förutsäga personens handlingar. Om mönstret bryts kan vårdgivaren kontakta personen och kontrollera att allt är som det ska. Det innebär en extra skyddsnivå.

Familjemedlemmar och vårdgivare kan också kontrollera de äldre via säkerhetssystem som kombinerar videolösningar och rörelsedetektorer. Men det faktum att övervakningssystem är väldigt dyra och kan upplevas som ett intrång på den personliga integriteten har enligt Stevens en avskräckande effekt.
– Det är en fråga om integritet, säger han. Även om kameran slås på först när larmet går är många fortfarande negativt inställda till kameror och känslan av att ”storebror ser dig”.
Men han ser en ökad tilltro till teknologi och upplever att det utvecklas allt fler smarta lösningar som kan underlätta för äldre människor att bo kvar hemma.
– Om en äldre person tack vare våra lösningar kan bo kvar hemma i ytterligare några år kan vi hjälpa den personen och familjen att spara flera tusen i vårdavgifter varje månad.

På Waseda University i Tokyo, Japan, har man startat projektet Twendy-One, där forskare utvecklar robotar som ska hjälpa till att vårda Japans växande äldre befolkning.
– I ett åldrande samhälle med nedgående nativitet är det praktiskt att använda mänskliga robotar i välfärdsinrättningar, sjukhus, offentliga byggnader, fabriker och bostäder, säger Shigeki Sugano, professor på avdelningen Modern Mechanical Engineering.

Robotarna konstrueras för att hjälpa till med vardagliga sysslor som att hämta saker eller hjälpa någon att komma upp ur sängen. Sugano är tydlig med att målet inte är att ersätta människor med robotar, utan att de enbart ska fungera som avlastning för vårdpersonal som sköter om äldre människor.

– Utmaningen är att få robotarna att anpassa sig efter olika individer. Vi har alla olika fysiska och mentala förutsättningar, och när en robot hjälper en människa måste den förstå vilka individuella behov som föreligger. Sugano tror inte att detta är någon omöjlighet.

John Migliaccio tror att det finns stora möjligheter med denna teknologi:
– Japan har en växande äldre befolkning och ligger dessutom långt fram vad gäller teknisk utveckling, säger han. Det finns alla möjliga nya elektroniska lösningar och när teknologin blir mer allmänt utbredd kommer dessa lösningar att lanseras över hela världen. Vi kan skicka robotar till Mars, men nu vill vi ha en i vardagsrummet också.

Av Cari Simmons