Garanterat smittfria sjukhus

Ett av Kanadas största sjukhus har vidtagit kraftfulla åtgärder för att minska risken för smittspridning och garantera en säker hantering av läkemedel.

På sjukhus är det viktigt med säkerhet. Passerkontroll är ett sätt att skapa säkerhet, men det är viktigt att både patienter och personal känner sig trygga och säkra på alla plan. Två områden som innebär stora utmaningar är biokontaminering och läkemedelssäkerhet.

Dr. Serge Jothy är avdelningschef för laboratoriemedicin på St. Michael’s Hospital i Toronto, Kanada. Eftersom laboratoriepersonalen ofta hanterar farliga kemikalier och infektiösa agenser (smittämnen) är passerkontroll steg ett för att upprätthålla säkerheten i dessa lokaler.

– Behörig personal tar sig in med hjälp av passerkort, säger Serge. Väl inne i laboratoriet måste de vidta en rad säkerhetsåtgärder för att skydda sig mot skadliga agenser – och för att se till att de inte för med sig dessa agenser till övriga delar av sjukhuset.

Skyddade mot sjukdomar

– I mikrobiologilabbet sparas mikrobkulturer i några dagar innan de kastas, säger Serge. Vid hantering av prover som utgör en infektionsrisk, till exempel tuberkulos, bär laboratoriepersonalen heltäckande skyddskläder med dubbla lager samt ansiktsskydd.

– All utrustning som används för att undersöka dessa prover kasseras sedan enligt strikta regler, säger Serge. Vid extremt farliga prover, som Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, förstörs alla redskap direkt efter hantering av materialet. Det är också viktigt med god ventilation i laboratoriet. Högriskprover hanteras endast i rum med negativt tryck.

Dessutom måste sjukhusen vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra infektionsspridningen bland patienter och personal. Här spelar hygien och sanitära förhållanden en viktig roll.

– Vissa saker kan tyckas vara ganska simpla, men är trots det väldigt effektiva, till exempel god handhygien, säger Serge.

Motverkar spridning av Sars

Efter ett Sars-utbrott (Severe Acute Respiratory Syndrome) i Toronto 2003 införde kanadensiska sjukhus snabbt en rad åtgärder för att stoppa spridningen av den potentiellt dödliga sjukdomen – åtgärder som i dag är standardrutiner.

På St. Michael’s Hospital testas alla nyinkomna patienter med avseende på eventuella smittsamma sjukdomar. Även personer med lindriga symptom placeras i isoleringsrum och all personal som kommer i kontakt med dem använder lämplig skyddsutrustning.

– Det har skett en avsevärd förbättring här i Kanada under de senaste fem till tio åren, säger Serge. Tidigare hade flera sjukhus stora problem med CDI (Clostridium difficile-infektioner), vilket är en av anledningarna till dessa nya rutiner.

Sars-utbrottet 2003 ledde till ett allmänt införande av olika säkerhetsstandarder som sedan tidigare redan var välkända på många sjukhus.

– Det krävdes inte någon ny teknologi, utan det handlade bara om att snarast möjligt vidta nödvändiga åtgärder, förklarar han. Vi har sett att saker och ting kan gå väldigt fort och det är sjukhusets ansvar att regelbundet påminna personalen om självklara saker som att tvätta händerna och låsa dörrarna.

Ett annat område där sjukhusen använder branschpraxis för att garantera patienternas säkerhet och trygghet är hanteringen av läkemedel.

Inlåsta läkemedel

På St. Michael’s Hospital använder man passerkontroll i alla läkemedelsförråd, precis som i laboratorierna.

– Det är en grundläggande säkerhetsåtgärd, säger Dr. Janice Wells, läkemedelschef p?? St. Michael’s Hospital. Vi använder ett kortbaserat passersystem för att kontrollera vem som går in och ut från förråden.

När det gäller övervakning av individuella läkemedel används ett lagerkontrollsystem.

– Vi använder ett system som heter Smart Stream, säger Janice. Det är egentligen ett inköps- och ekonomisystem, men det hjälper oss även att kontrollera distributionen av läkemedel.

Alla läkemedel är märkta med en streckkod. Precis som på många andra sjukhus har man på St. Michael’s till stor del automatiserat arbetet med att beställa, förpacka och skriva ut läkemedel. När en läkare lägger en elektronisk order skickas den till apoteket för bedömning och validering. Läkemedlen skrivs sedan ut via ett automatiserat system och skickas vidare till sjuksköterskorna, som ser till att streckkoden på läkemedlet matchar streckkoden på patientens armband.

– Vi har en komplex process för att förhindra felmedicinering och ge sjuksköterskorna tillgång till de verktyg som de behöver för att kunna göra sitt jobb, säger Janice. Vi sätter patienternas hälsa i första rummet – allt annat är bara en bonus.

Till skillnad från vanliga apotek, där patienterna hämtar ut flera doser av ett utskrivet läkemedel och själva ansvarar för att ta medicinen, använder sjukhus som St. Michael’s ett ”enhetsdoseringssystem”. Endast den mängd läkemedel som en patient behöver under det närmaste dygnet distribueras av sjukhusets apotek.

– Det här systemet gör att sjuksköterskorna får läkemedel i rätt form och rätt mängd för varje enskild patient, säger Janice.

Det pålitliga systemet hjälper St. Michael’s Hospital hålla koll på de upp till fyra miljoner läkemedelsdoser som varje år ges till sjukhusets patienter.

– Streckkoderna minskar risken för felmedicinering och gör att vår personal kan upptäcka eventuella fel redan innan läkemedlen når patienterna, säger Janice.

Av Rachel Sa