En säker investering
Det är svårt att missa den spektakulära GöteborgsOperan – en 160 meter lång byggnad som pryder Göteborgs hamn. Byggnaden, som har ritats av arkitekten Jan Izikowitz, stod färdig 1994, men den anses fortfarande vara ett av världens modernaste och mest tekniskt avancerade operahus, med sin toppmoderna belysning, scen och ljudteknik.
Det rör sig ständigt mycket folk in, ut och inom de olika avdelningarna i huset. Operan har 250 000 besökare per år och dessutom 560 fast anställda och ungefär lika många tillfälligt anställda medarbetare som är involverade i de olika föreställningarna. All personal tilldelas passerkort.
Intelligenta dörrar
Eftersom operahuset fungerar både som en offentlig lokal och som en arbetsplats, har man satsat på tekniskt avancerade säkerhetssystem som ger en smidig passerkontroll. GöteborgsOperan var först i världen att installera en Hi-O-dörr från ASSA ABLOY. Hi-O står för ‘Highly Intelligent Opening’, och tekniken bygger på en etablerad standard för hantering av elektromekaniska dörrprodukter. Hi-O-systemet kopplas till byggnadens IP-nätverk, och dörrens status registreras centralt.
Hi-O-systemet backas upp av ASSAs säkerhetssystem ARX, som nyligen installerades i hela operahuset. Det nya systemet visar statusen för alla kortläsare, dörrar, inbrottslarm samt porttelefonen. Om något händer är det därför lätt att identifiera var problemet finns.
– Med hjälp av ARX-systemet kan vi snabbt se vad som händer i byggnaden, och systemet är extremt användarvänligt, säger Arne Sahlstedt, som är fastighetschef på GöteborgsOperan.
Man beslutade sig för att byta till ARX när reservdelarna till det befintliga passersystemet efter 14 års drift började bli omoderna.
– ARX-systemet var enkelt att installera och krävde ytterst lite konfigurering, eftersom vi kunde bygga vidare på det gamla systemet, tillägger Arne Sahlstedt.
Systemet låg bara nere under några korta perioder under installationen, och de anställda märkte ingenting förrän de fick sina nya passerkort.
– Vi har fått oerhört positiv feedback från våra anställda, som tycker att de nya RFID-korten är extremt smidiga, säger Arne Sahlstedt.
– De behöver bara hålla korten mot läsaren för att öppna dörren.
Ingenting är omöjligt
Det behöver inte kosta en förmögenhet att förbättra säkerheten – och det behöver inte heller vara särskilt komplicerat, enligt Arne Sahlstedt.
– När vi uppgraderade till det nya säkerhetssystemet kunde vi använda alla ursprungliga kablar och det befintliga datornätverket, och på så sätt kunde vi spara en hel del pengar.
Det var inte särskilt svårt att få nödvändiga anslag från Västra Götalandsregionen som äger operan och Göteborgs stad som äger byggnaden, eftersom båda dessa organisationer värnar om säkerheten i offentliga lokaler.
GöteborgsOperan har visserligen bara varit utsatt för ett större inbrott – på 1990-talet när en inkräktare klättrade uppför en vägg – men Arne Sahlstedt säger att de som är ansvariga för finansiering av säkerheten tycker det är viktigt att installera och upprätthålla system av hög kvalitet. Ett antal tragiska händelser har inträffat i regionen under årens lopp, och detta kan vara en anledning till att säkerhetsåtgärderna får den uppmärksamhet och finansiering som krävs, påpekar han.
Riskanalys
Som ett stöd för säkerhetsinvesteringarna gör Arne Sahlstedt varje år en budget som specificerar nödvändiga åtgärder och kostnader. Han gör dessutom en riskanalys, som innehåller uppgifter från de cirka 20 avdelningarna. Med hjälp av dessa processer kan han sedan avgöra vilka säkerhetsåtgärder som behöver vidtas under året, och de fungerar också som ett stöd för hans investeringsbegäran.
I riskanalysen bedömer varje avdelning risknivån för till exempel brand, stöld eller skada på en skala från ett till fyra, där fyra indikerar en hög risk. Förutom risker som stöld eller inbrott finns det andra risker man måste ta hänsyn till i ett operahus: Med så mycket aktiviteter bakom kulisserna – snabba klädbyten, tunga scener som flyttas runt, belysning och strömkablar som kopplas om – är det viktigt att hålla obehöriga besökare borta från dessa områden, för att undvika olyckor.
Eftersom operahuset är en högprofilerad offentlig byggnad skulle den kunna bli ett mål för terrorister.
– Sannolikheten för en terroristattack här är inte särskilt stor, men konsekvenserna skulle hamna högt upp på riskanalysskalan. Incidenten i Moskva (tjetjenska rebeller intog Dubrovkateatern i Moskva 2002, vilket ledde till att 170 människor miste livet) är ett exempel på detta, säger Arne Sahlstedt.
Han tror att GöteborgsOperan har hittat rätt balans mellan säkerhet och komfort.
– De anställda måste kunna röra sig fritt mellan scenområdet och övriga delar av byggnaden utan att sinkas av en massa säkerhetsåtgärder, förklarar han.
Under en föreställning behöver artisterna till exempel snabbt kunna ta sig till sina loger för att byta om, och då kan de inte bära med sig nycklar, nyckelbrickor eller kort. Med hjälp av personliga pinkoder har man lyckats säkra alla 40 logerna utan att sätta hinder i vägen för verksamheten.
* Anger obligatoriskt fält