Bygg bort brott
Att installera säkra lås och övervakningskameror är inte det enda sättet att förebygga brottslighet. Även den fysiska miljön kan vara avgörande för var brotten begås. Därför är det amerikanska designkonceptet CPTED (Crime Prevention Through Environmental Design) en viktig brottsförebyggande faktor vid planering av byggnader eller områden.
– CPTED bygger på det faktum att brottsligheten kan vara direkt kopplad till den fysiska miljön, säger Harry Erickson, konsult på säkerhetsföretaget CPTED Security Consultants i Kalifornien, USA. Han hjälper statliga myndigheter och privata företag att utvärdera befintliga och planerade fastigheter och ger rekommendationer om hur säkerheten kan förbättras.
– När en brottsling väljer ut sitt mål finns det alltid en tanke bakom – det kan röra sig om ren brottsplanering eller en undermedveten känsla som får honom eller henne att tänka: Här kan jag begå ett brott utan att åka fast.
Folktomma och skräpiga områden med svag belysning och nedklottrade väggar är exempel på platser som är attraktiva för brottslingar.
Genom att följa CPTED-konceptets rekommendationer kan man minska risken för brott, eftersom man då skapar en miljö där brottslingen känner sig obekväm eller löper större risk för att upptäckas.
Enligt ett dokument (Creating Safer Communities: An introduction to Crime Prevention through Environmental Design [CPTED] for architects, planners, and builders) som har tagits fram av Kanadas ridande polis så bygger CPTED-konceptet på sju huvudprinciper:
Territorialitet ger en känsla av stolthet eller äganderätt över en plats, samtidigt som det skapar en välkomnande miljö. Det är viktigt att förmedla bilden av att fastigheten är välskött och välbevakad.
Naturlig övervakning gör det lättare att upptäcka personer som verkar skumma eller uppträder misstänkt. Öppna synfält och synliga entréer ger god överblick, medan svag belysning eller isolerade utrymmen skapar en mer attraktiv miljö för brottslingar.
Aktivitetsstöd innebär att man uppmuntrar människor att utnyttja offentliga platser. I otrygga områden med färre människor i rörelse är det till exempel svårare att bedriva affärsverksamhet. Platser där många människor vistas har däremot en avskräckande effekt på brottslingar.
Symboliska hinder markerar äganderätt till ett område genom att klart och tydligt visa var gränsen går mellan privat och allmän mark, till exempel med hjälp av välskötta trottoarer, gräsmattor och häckar.
Naturlig passagekontroll innebär att man använder gångvägar, staket, belysning, skyltar och växtlighet för att på ett tydligt sätt guida människor och fordon till och från rätt entré.
Förvaltning hjälper till att hålla fastigheten ren, välskött och fri från klotter eller skräp. Om en fastighet är nedklottrad, smutsig och skräpig får man intrycket av att ingen bryr sig om den och att oönskat uppträdande tolereras.
Fördelning av utrymme, den sista faktorn, innebär att man tar hänsyn till den omgivande miljön när man planerar en byggnad och ser till att grupper som står i konflikt med varandra inte behöver vistas på samma område.
Förutom att skapa en miljö där brottslingar känner sig obekväma, är målet med CPTED-principerna också att främja en miljö där laglydiga medborgare känner sig trygga och säkra.
– Ett av de främsta målen med CPTED-konceptet är att göra folk mindre rädda för brottslighet, säger Harry Erickson. Vi människor tenderar att undvika områden där vi inte känner oss bekväma. Ibland går det inte att sätta fingret på varför man inte känner sig trygg på en viss plats – det är bara en känsla man får. Och om man får den känslan är det också ganska troligt att det faktiskt är en otrygg plats som är attraktiv för brottslingar.
CPTED-konceptet kan tillämpas i alla möjliga miljöer, som i bostäder, privata företag, parker och stadsdelar. Även skolor kan bli säkrare med hjälp av CPTED – det går till exempel att förebygga mobbning.
– Naturlig övervakning är troligen en av de viktigaste faktorerna på en skola, säger Harry. Om rektorsexpeditionen till exempel har fönster som vetter ut mot huvudingången, så har detta en avskräckande effekt. I skolor vill man dessutom minimera antalet passager, för om det finns för många blir det omöjligt att hålla koll på vem som kommer och går och vem som är behörig och vem som inte är det.
CPTED-principerna ska helst implementeras i områdets struktur eller miljö redan i planerings- och byggnadsstadiet. Annars kan det uppstå problemområden, till exempel pannrum eller andra isolerade utrymmen, som kan bli attraktiva områden för skadegörelse eller brottslighet. Ibland är den enda lösningen för att förhindra brottslighet i sådana utrymmen att hålla dem låsta.
Finns det några exempel på teknologier och produkter som kan hjälpa CPTED-planerarna att göra ett bättre jobb?
– Det räcker inte med säkerhetsanordningar som lås och övervakningskameror. Men att bara tillämpa CPTED-principerna är heller inte tillräckligt, säger Harry. Man måste kombinera dessa två metoder. De är fristående komponenter i en övergripande plan, och man måste se till att de kompletterar varandra väl.
Säkerhetsexperterna får dock inte gå till överdrift med sina installationer, påpekar Harry. Det kan få motsatt effekt och göra att folk känner sig otrygga – om en byggnad har ovanligt många säkerhetsanordningar kan man få intrycket av att det måste vara ett farligt ställe.
CPTED-principerna är utformade för att kunna smälta in i den naturliga miljön, och det är en fördel om övriga säkerhetsanordningar också gör det.