Bondprylarnas betydelse

Det är över 50 år sedan den första bondfilmen hade premiär 1962, och de tekniska prylarna i dessa populära filmer har under årens lopp blivit allt mer spektakulära. Vissa har till och med banat väg för nya, moderna säkerhetslösningar.

James Bond har alltid förknippats med teknologi, även om prylarna i de första filmerna egentligen inte var särskilt avancerade. I Agent 007 med rätt att döda från 1962 var Sean Connery utrustad med den klassiska pistolen Walther PPK 7,65 mm, en Rolex Submariner, en geigermätare och en självförstörande väska. Dessa prylar går inte direkt att köpa i det lokala snabbköpet, men å andra sidan är James Bond knappast en person som brukar vistas i den typen av miljöer.

I den andra filmen, Agent 007 ser rött, fanns ett par saker som kanske kändes heta 1963

, men som i dag framstår som ganska mossiga. Personsökare används till exempel bara i sjukhusserier nu för tiden och vem behöver en manick som talar om att telefonen är avlyssnad, när man i dagens samhälle kan avlyssna telefoner utan större problem? Och en liten rullbandspelare dold inuti i en kamera känns inte heller särskilt innovativt. Vet någon som är född efter 1980 ens vad en rullbandspelare är?

Imitationer av verkligheten

– Prylarna i de första två filmerna överensstämde helt och hållet med böckerna, men i samband med Goldfinger (1964) tog producenterna beslutet att göra dem lite mer avancerade, berättar John Risner, manusförfattare och Bond-historiker.

Det var då vi för första gången fick se Bonds Aston Martin DB5, en bil med kulsprutor under strålkastarna, rullande registreringsskyltar, katapultstol och rökmaskin bak. I filmen förekommer också en atombomb, ett livsfarligt plommonstop (även skurkarna har sinnrika prylar) och en lustig våtdräkt med en plastanka på huvudet som kamouflage.

CIA blev väldigt intresserade och ville utveckla någonting liknande. På den tiden blev det aldrig verklighet, men i dag finns teknologin tillgänglig.

Men Risner påpekar att prylarna aldrig ligger särskilt långt från verkligheten:
– Producenterna tittar på den teknologi som redan finns tillgänglig eller som är på väg att lanseras och går sedan ett steg längre.

Ken Adams, produktionsdesigner för de tidiga filmerna, läste tekniska tidskrifter och besökte mässor för att se vad som var aktuellt på marknaden.
– Minihelikoptern Little Nellie från Man lever bara två gånger (1967) är ett bra exempel, säger Risner. Ken Adams såg den i en tidning och kontaktade uppfinnaren. Jag tror att den fortfarande tillverkas, fast antagligen utan raketer, missiler och eldkastare.

Prylarna i de tidiga bondfilmerna låg strax före den verkliga utvecklingen, med allt ifrån GPS-spårare till biltelefoner.

Intresse från CIA

Men enligt Mark Stout, historiker på International Spy Museum i New York och tidigare underrättelseofficer, har utvecklingen ibland gått åt andra hållet och bondfilmerna har fått experterna i den verkliga världen att tänka till.

– Det finns till exempel en anordning för positionering som James Bond använder för att spåra Goldfinger via en skärm i sin bil, säger han. CIA blev väldigt intresserade och ville utveckla någonting liknande. På den tiden blev det aldrig verklighet, men i dag finns teknologin tillgänglig.

Ett annat exempel är en apparat för ansiktsigenkänning som skurken Zorin använder i Levande måltavla (1985). Apparaten tog ett kort på en förklädd Bond och kunde sedan med hjälp av datorteknik identifiera hans ansiktsdrag.
– William Casey på CIA kallade in medarbetaren Tony Mendez, som nu arbetar på vårt museum, och frågade om de kunde utveckla något liknande. De försökte, men det var för avancerat på den tiden, berättar Stout.

I dag används den här sortens teknologi i stor utsträckning och är dessutom relativt tillförlitlig.

Termisk avbildning

Stout erkänner att han blev lite besviken på den osynliga bilen i Die Another Day (2002), eftersom han tyckte att teknologin verkade helt osannolik. Q (som förser agent 007 med alla tekniska prylar i början av de flesta bondfilmer) förklarade att systemet bygger på aktivt kamouflage, med videokameror på alla sidor av bilen, som används för att projicera bilder av vad som finns på den ena sidan bilen till bilens motsatta sida, så att den ”försvinner”.

– Men 2011 presenterade BAE sitt kamouflagesystem Adaptiv, som fungerar på exakt samma sätt, säger Stout. Systemet använder adaptivt kamouflage i det infraröda området, så att en stridsvagn inte kan upptäckas med utrustning för nattseende och termisk avbildning. Man skulle kunna säga att BAE har utvecklat en produkt som är väldigt mycket ”James Bond”.

Både Stout och Risner är dock överens om att prylarna inte får ta över helt och hållet.
– Biopubliken vill att Bond ska klara sig på egen hand. Vi älskar prylarna och vi skulle sakna dem om de inte fanns med, men vi vill inte att Bond enbart ska använda tekniska hjälpmedel för att överlista skurkarna.

Sedan finns det också prylar som aldrig skulle fungera i verkligheten, hur coola de än är. Bond har till exempel en Rolex Submariner även i Leva och låta dö (1973), den här gången utrustad med en magnetisk funktion för att avleda pistolkulor. Om man bortser från det faktum att det borde vara svårt att få en sådan klocka att hålla tiden, så är det dessutom helt omöjligt att avleda blykulor med en magnet, eftersom bly inte har några magnetiska egenskaper.

Av Michael Lawton

Related images