Bevakning på arenor för ökad kontroll

Säkerheten på fotbollsarenor kan förbättras med teknikens hjälp, vilket i sin tur kan bidra till att förhindra framtida publikkaos och läktarkatastrofer.

Det är naturligtvis inte helt riskfritt att släppa in över 60 000 människor på en fotbollsarena. En kombination av bristfällig konstruktion, dålig förvaltning och misslyckade polisinsatser har under årens lopp lett till katastrofer som läktarbranden i Bradford City 1985, då 56 personer miste livet, och katastrofen på Heyselstadion samma år, som skördade 39 dödsoffer.

Men det var framför allt olyckan på Hillsborough Stadium 1989, då 96 Liverpoolsupportrar klämdes till döds, som ledde till nya säkerhetsbestämmelser för fotbollsarenor i Storbritannien och över hela Europa: arenor med enbart sittplatser, avlägsnande av stängsel samt nya strategier för att slussa supportrarna in och ut.

I dag säkras fotbollsarenor i allt större utsträckning med teknikens hjälp.

– Teknologi är inte lösningen på alla problem, men det finns en del användbara verktyg för passerkontroll och övervakning, säger Ben Veenbrink. Han är UEFAs rådgivare i arenafrågor och har varit med och granskat de anläggningar som ska användas under fotbolls-EM 2012. Han berättar att den grundläggande principen är att räkna och kontrollera hur många människor som befinner sig på området, så att den maximala säkerhetskapaciteten inte överskrids.

– Om man har ett elektroniskt passersystem kopplat till kontrollrummet kan man få information i realtid om hur många människor som kommer in, hur långa köer det är vid kassorna och hur många personer som förväntas befinna sig i olika delar av arenan, säger han.

Avancerad arena

På Arsenals hemmaarena Emirates Stadium i London, som är en av de modernaste och tekniskt mest avancerade arenorna i Premier League, använder personalen beröringsfria passerkort och de flesta supportrar drar helt enkelt sina medlemskort för att ta sig förbi vändkorsen. – Biljetten är numera bara en symbolisk papperslapp, säger John Beattie, arenachef på Emirates Stadium.

Veenbrink tror att passersystem och biljettförsäljning via internet kommer att slå igenom allt mer vid stora fotbollsmatcher, även om han ser vissa problem med detta. – Vi går mot en ökad biljettförsäljning via internet. Det är precis som inom flygbranschen, där man får boardingkortet skickat till sin smartphone, håller upp mobilen mot läsaren och går ombord på planet. Samma sak är möjlig på en fotbollsarena, men här ska man på kort tid slussa in tiotusentals människor, jämfört med några hundra i ett flygplan. På en del arenor har man redan testat olika lösningar, och om utvecklingen av exempelvis RFID i mobiltelefoner går framåt ytterligare är det mycket möjligt att dessa teknologier slår igenom på allvar.

Människor som känner sig instängda tenderar att bete sig som djur.

Faktorer som planlösning och funktionärer är också viktiga när det gäller arenasäkerhet. Avlägsnandet av stängsel har inneburit ett stort steg framåt.

– Människor som känner sig instängda tenderar att bete sig som djur, säger Veenbrink. Men om supportrarna i stället får ett positivt bemötande, i form av trevliga matchvärdinnor och bekväma sittplatser med bra sikt, finns det egentligen ingen anledning för dem att missköta sig.

Veenbrink säger att biometri, som exempelvis fingeravtryck eller irisscaning, kan komma att införas på stora arenor inom en inte alltför avlägsen framtid. – Det finns redan en del arenor som experimenterar med detta. Men, precis som med flygsäkerheten efter 11 september-attackerna, innebär det att alla påverkas trots att det bara är en liten grupp människor ställer till med problem, säger han. Inom fotbollen vet vi ofta vilka huliganerna är, så vi måste hitta metoder för att stoppa dem i stället för att vidta åtgärder som påverkar alla åskådare.

System för ansiktsigenkänning har testats på NFL-matcher i USA, men Beattie är tveksam till denna lösning.

– Fotbollssupportrar har ofta på sig halsdukar och kepsar, säger han. Om det är kallt ute och folk har halsdukar som täcker näsa och mun är det svårt att avgöra om de har det för att det är kallt eller för att inte bli igenkända.

Persontäthet och kontroll

Ett fenomen som kallas crowd turbulence uppstår när persontätheten når en kritisk nivå på omkring sex personer per kvadratmeter. – Vid en högre persontäthet än så är det oerhört svårt att kontrollera folkmassan och risken för olyckor ökar, säger Mehdi Moussaïd, som är expert på kollektivt beteende. Därför är det väldigt viktigt att persontätheten inte överskrider denna gräns.

Vi ville ha ett verktyg som kan förutse vad som kommer att hända i en folkmassa, baserat på miljön, antalet personer och anledningen till att de är där.

Moussaïd och hans kollegor på Universitetet i Toulouse har utvecklat en datamodell som, med hjälp av GPS- och kamerasystem, övervakar folkmassan på en fotbollsarena och ger varningar för att förhindra katastrofer. – Vi ville ha ett verktyg som kan förutse vad som kommer att hända i en folkmassa, baserat på miljön, antalet personer och anledningen till att de är där, säger Moussaïd.

Modellen som han och hans kollegor har utvecklat kan göra just detta. – Man lägger in information om arenans planlösning, till exempel var det finns utgångar, toaletter och andra ställen som sätter folk i rörelse, samt antalet personer och när de förväntas anlända, och sedan sker en automatisk simulering.

Modellen kan tala om för personalen var i arenan persontätheten kommer att nå en kritisk nivå och var det finns risk för olyckor.

– Genom att uppdatera systemet med information från ett övervakningssystem, till exempel GPS-mottagare i åskådarnas mobiltelefoner, kan man spåra personer i realtid och förutse händelser med en pålitlighet som inte finns i övriga modeller på marknaden i dag, säger Moussaïd.

Genom att uppdatera systemet med information från ett övervakningssystem, till exempel GPS-mottagare i åskådarnas mobiltelefoner, kan man spåra personer i realtid och förutse händelser med en pålitlighet som inte finns i övriga modeller på marknaden i dag.

När det gäller säkerhet och trygghet på fotbollsarenor måste man ofta göra en avvägning mellan hur hård bevakningen ska vara och hur mycket man vill besvära åskådarna. – Tryggheten måste alltid komma i första hand och sedan får man hitta en bra balans mellan säkerhet och service, säger Veenbrink. För de mest fanatiska fansen bör man givetvis fokusera mer på säkerheten och när det gäller företagsgäster är det kanske viktigare med god service. Men självklart kan det hända att även personer på VIP-läktaren blir berusade och missköter sig. Jag tror att det är möjligt att skapa en fotbollsarena där åskådarna känner sig 100 procent trygga. När det gäller säkerheten måste man ställa sig frågan hur mycket man är villig att betala.

Efter 25 år med Arsenal säger Beattie att arenorna har blivit oändligt mycket säkrare med teknologins hjälp.

– När jag började här hade vi tillfälligt inhyrda vakter som kommunicerade via komradio, det var den enda teknologi som fanns. Säkerheten var inte något som vi reflekterade över särskilt mycket. I dag har vi en oerhört säker miljö, men vi försöker hela tiden hitta nya sätt att öka säkerheten ytterligare.

 

Av David Wiles